Fira ”Fönsterrenoveringens dag” med oss!

Fönstren brukar kalla husets ögon och sägs spegla husets själ och karaktär. Ett originalfönster är en del av samkomponerad helhet och präglas stilmässigt av den tid huset är ifrån. Gamla fönster är möjliga och värda att vårda. Virket i bågarna valdes ut med omsorg för att få så lång livslängd som möjligt på fönstren. En gammal fönsterbåge kan se grånad och sliten ut när färgen flagnar, men virket är oftast friskt. Om det finns skador är det enkelt för en duktig hantverkare att byta ut den skadade delen, då det sällan finns skäl att skrota en hel båge.

Gamla blåsta fönsterglas har en helt annan karaktär och liv än moderna planglas. Munblåsta fönsterglas är en hantverksprodukt som inte har tillverkats i Sverige sedan mitten av 1930-talet och utgör en kvalitét som inte alltid tas tillvara. Efter de blåsta glasen introducerades metoden att dra glas direkt från ugnarna, detta glaset känns igen på att det får en något randig yta. Glava glasbruk i Värmland var först i landet med att tillverka draget glas då de startade sin tillverkning 1927. I mitten på 1950-talet utvecklades floatglastekniken av Alistair Pilkington i England. Det moderna planglaset är helt slätt och reflekterar ljuset på ett annat sätt än mera hantverksmässigt tillverkat glas. På ett modernt hus kan detta vara en del av gestaltningen, men på ett äldre hus påverkar det husets karaktär negativt.

Den 30 maj har blivit utsedd till en rikstäckande dag för att uppmärksamma fönsterrenovering. Länsmuseet inbjuder tillsammans med Svenska byggnadsvårdsföreningen denna kväll till en minimässa där du kan träffa hantverkare inom området, knyta kontakter, få rådgivning och information. Ta del av föreläsningar och inspiration inför sommarens renoveringsprojekt, men också få mera kunskap om material och metoder. Kanske prova på att kitta ett fönster eller köpa lite linoljefärg. Välkommen till länsmuseet den 30 maj kl. 18-21 för att förkovra dig i ämnet!

Syftet med Fönsterrenoveringens dag är att sprida kunskap om de miljömässiga, ekonomiska, estetiska och hållbara fördelarna med att vårda sina fönster. Bakom initiativet står Sveriges Länsmuseer, Svenska byggnadsvårdsföreningen och Riksantikvarieämbetet.

Här kan du läsa mera om fönsterrenovering och den aktuella dagen!

Britt-Marie Börjesgård

Som en någorlunda händig privatperson kan du lära dig att vårda dina fönster.

En duktig snickare byter enkelt eventuellt skadade delar i karm och mittpost.

Det är oftast bottenstycket som kan behöva lagas.

Ps. Länsmuseet har arbetat om hemsidan, i det arbetet har också en gemensam bloggportal skapats för våra olika ämnesbloggar. I ett övergångsskede, innan alla bitar har fallit på plats, väljer vi att publicera inläggen dubbelt både här och på den nya plattformen. Ds

Fönsterglasets historia

Glasfönster, fönsterglas och hela fasader av glas är idag något självklart, men så har det inte alltid varit. Det är under 1500-talets mitt som fönsterglas börjar tillverkas i Sverige. Det var då en lyxartikel och först under 1700-talet blir de glasade fönstren mera allmänna. Importerat fönsterglas har förekommit i Sverige sedan medeltid men då framför allt i kyrkor och mera exklusiva bostadshus. I vanliga bostadshus var ljusinsläppen oftast små och kunde vara täckta av skrapade djurhudar, oljad duk, eller tunna skivor av polerat horn.

Kunskapen att tillverka glas är gammal. De äldsta beläggen för fönsterglas finns i romerskt material omkring år 0, det var då gjutet glas. De tidigaste blåsta fönsterglasen tillverkades enligt den så kallade månglasmetoden. En glob blåstes och pipan hölls uppåt så att klotet av sin egen tyngd plattades till. Den skålformade glasmassan drevs sedan ut till en cirkelrund platta.

Enligt cylindermetoden, som utvecklas i Frankrike under 1300-talet, blåser man en stor cylinder, kapar ändarna och klipper upp glasröret. Detta ger ett fyrkantigt glas, som är jämnare och gör det lättare att utnyttja glasets hela yta. Man kunde blåsa mycket stora cylindrar, upp till 2–3 meter långa. Denna metod var långt in i vår tid det vanligaste sättet att tillverka planglas. Under 1600-talets slut började man gjuta glas i särskilda, uppvärmda metallformar, en teknik som framför allt användes vid framställning av spegelglas.

Principskiss av hur man blåser månglas respektive cylinderglas.

År 1913 presenteras en metod att dra glas direkt från ugnarna. Detta glas känns igen på att det får en något randig yta. Glava i Värmland började 1927 som första glasbruk i Sverige att tillverka glas enligt denna metod. De sista glasbruken som tillverkade manuellt blåst fönsterglas i Sverige var Emmaboda, nedlagt 1931 och Ramnåsa som lades ner 1934.

Floatmetoden utvecklades i England under 1950-talet av Alastair Pilkington och huvudparten av allt planglas tillverkas idag enligt denna metod. Floatglastillverkning ger ett helt slätt glas, som har en helt annan karaktär än ett äldre fönsterglas. Floatglas kan dock inte tillverkas i tunnare dimensioner än 3 mm.

Britt-Marie Börjesgård