Bodar och uthus är enkla men informativa byggnader. De berättar om funktioner och om flydda dagar, om levnadsvillkor och bostadsstandard. I samhällenas villakvarter med hus som är uppförda på 1920-1930-talen är ofta uthusen lika intressanta att studera som husen. Det här var en tid då vattentoaletter och tvättstuga inomhus inte var självklart även när helt nya hus uppfördes. Uthusen inrymde vedbod, dass, tvättstuga och ibland även ett hönshus eller en lite svinstia. Självhushållet var en självklar del även i villaområdena. Vilket också de till ytan väl tilltagna tomterna möjliggjorde vad avsåg odling av potatis och andra rotfrukter, grönsaker, bär och frukt.
En uthusbyggnad med skorsten indikerar nästan alltid att den har inrymt tvättstuga, här dessutom med stora rejäla fönster vilket gör att det måste ha varit en ljus och fin tvättstuga. Uthuset här i utkanten av Sandhem är troligen samtida med bostadshuset som är uppfört 1923.
Uthusen i områden som detta är oftast placerade i tomtgräns och de olika tomternas uthus kan ligga rygg i rygg på varandra och utgöra varandras baksida.
Ibland formas en gata, en så kallad ”grisagata” mellan uthuslängorna, ett bra exemplet på detta finns i brukssamhället Lessebo i Kronobergs län, där just uthusbebyggelsen utgör en viktig del av områdets bevarandevärda karaktär. Egnahemsområdet Djurshult ingår i riksintresset Lessebo.
Det enkla är ur kulturhistorisk synvinkel ofta lika intressant som det mera påkostade. Bodarna och uthusen berättar en historia, det gäller bara att lyssna!
Britt-Marie Börjesgård
B Y G G N A D S V Å R D 