Kan man uppleva ”Smålands Jerusalem” från Stadsparksberget?

Sveriges Radio P1 sände tidigare i höst programmet ”Stadsinspektionen” en serie om stadsplanering med arkitekturkritikern Mark Isitt som programledare. Han besökte ett antal mellanstora svenska städer och berättade om sina upplevelser och synintryck. I programmet gör han lite en poäng av att det är hans första besök i flera av de skildrade städerna. Mark Isitt är slagfärdig, stundtals provokativ och han sätter ofta fingret på olika aktuella problem och företeelser. I programmet som skildrade Jönköping så fångade han det aktuella intresset för höga hus. Men han försökte också göra en poäng av det gamla numera ganska slitna begreppet ”Smålands Jerusalem”.

Som lyssnare får man följa hur han tar en taxi upp till Stadsparken och blickar ut över staden. ”Det är som att någon myndighetsperson har dragit med linjal över staden. Det enda som tillåts sticka upp över staden är brandstationstornet, Sofia kyrka, en kyrka till där, och en till där och kyrka till där och…”  Hans uppräkning tonas ut för att ge bilden av en aldrig sinande rad av kyrkor.

Och visst finns det ganska många kyrkor, men hur tydlig är deras fysiska närvaro i stadsbilden? Och då särskilt på håll uppe från Stadsparksberget?

Sofiakyrkans höga torn är tydligt i stadsbilden.

Man talar ju populärt numera om att något skaver, och just den delen i ett övrigt bra programmet har stört mig lite. Så jag tog tjänstebilen upp till stadsparken för att se hur många kyrkor man kan se därifrån. Och nog ser man Sofiakyrkan, men de andra är inte lika lätta att upptäcka. Om man tar till teleobjektivet så går det förstås att hitta åtminstone två till, Kristinekyrkans gulputsade torn borta på Öster och Slottskapellet som hukar framför ”Jätten”, det då omdiskuterad höga bostadshuset från 1960-talet, men man kan ju knappast påstå att kyrkorna dominerar stadsbilden ur denna aspekten.

Kristinekyrkan på Öster är här inringad.

…Och med teleobjektiv ser man ju även Slottskapellet.

Och för den med god lokalkännedom går det att identifiera en kyrka till, inte för att den sticker upp över alla andra byggnader, men den är möjlig att se – om man vet att den finns där. Den signalerar dock inte kyrka på långt håll. Pingstkyrkans gula tegelfasad vid Västra torgets är tydligt urskiljbar i siktlinjen väster om Sofiakyrkan.

Pingstkyrkan med dess gula tegelfasad vid Västra torget är stor till ytan, men inte högre än det bredvidliggande bostadshuset.

Att man kan se en katedralliknade stadskyrka från sent 1800-tal, den sedan tidigare stadskyrkan från 1600-talet och ett begravningskapell från samma tid är ju inte så mycket att orda om och inte heller knutet till talesättet ”Smålands Jerusalem”. Begreppet kan härledas till den rika frikyrkligheten – och visst finns det många frikyrkor. Men vad det gäller arkitekturen och kyrkobyggnaderna är frikyrkan sällan konservativ, de är kanske de mest osentimentala i förhållande till sina byggnader. Många frikyrkomän har också varit framstående entreprenörer, (i Gnosjö är det här sambandet väldigt tydligt), och därmed ofta ”framstegsvänliga” även om man kanske har en konservativ livshållning i övrigt. Det har varit mera regel än undantag att bygga nytt och modernt. Församlingarna har dessutom gärna anlitat framstående arkitekter för uppdragen. Carl Nyrén, som Isitt lovordar för länsmuseet tillbyggnad, ritade Immanuelskyrkan stora rosa församlingskyrka också den på Väster relativt nära Sofiakyrkan – stor, men inte särskilt hög. Det leder dock för långt att räkna upp alla fina och arkitektoniskt spännande frikyrkor, det får bli ett annat blogginlägg.

Frikyrkan är och har varit framträdande i Jönköping, men kanske inte på det sätt som lite förenklat vill göras gällande i programmet.

Britt-Marie Börjesgård

Här är en länk med information om radioprogrammet och möjlighet att lyssna.

Annonser

Hälsningar från tidigare hantverkare

När man kommer en byggnad riktigt nära, klättrar i torn och på ställning är det ganska vanligt att man hittar hälsningar från tidigare hantverkare. Ofta är det medvetet lämnade spår som ett datum och en signatur på ovansidan av en takbjälke men det kan också vara det som tappades i grunden och som ger tydliga hälsningar från en förgången tid. Som antikvarie är det värdefulla hälsningar då de berättar om byggnadens historia och förändringar över tid, och ibland kan de ge en exakt tidpunkt för när åtgärden gjordes.

I kyrktornen är det vanligt att man har skrivit alla de årtal som spiran och luckorna har tjärstrukits. Årtalet är vanligtvis struket med den färg man har använt, så om man har tjärat så står det i tjära och om man har vitmålat är årtalet vitt.

I tornet i Habo kyrka.

I tornet i Habo kyrka.

När Sofiakyrkan restaurerade 2005 hittade vi på ovansidan av takbjälkarna namnen på de målare som ursprungligen hade målat kyrkan. Som en hälsning från vår tid lämnade också ”våra” målare sina signaturer.

I Kulltorps kyrka hade plåtslagaren varit flitig att signera plåten. Varje liten plåtavtäckning, som satt så till att signaturen bara syntes från byggnadsställningen, var signerad. Vissa skriver med blyertspenna andra har satt sina initialer med falsfett, som t.ex. när den stormskadade spiran i Lommaryd täcktes om.

I Kulltorp är plåtavtäckningen fullsignerad.

I Kulltorp är plåtavtäckningen fullsignerad.

Plåten på tornspiran i Lommaryd bär plåtslagarens signaturer M S.

Plåten på tornspiran i Lommaryd som täcktes om efter stormen Gudrun bär plåtslagarens signaturer M S.

I Svenarums kyrka hittade vi andra tidsavtryck. När snickarna tidigare i höstas demonterade golvbrädorna och trossningen i sakristian så fann de ett cigarettpaket och en tändsticksask. Utifrån kyrkans restaureringshistoria kan vi ganska exakt säga hur gammalt paketet är. Även om motivet i sig skvallrar om att det har ett antal år på nacken.

Grundfynd i Svenarums kyrka.

Grundfynd i Svenarums kyrka.

På andra delar i konstruktionen fick vi mera påtaglig dateringshjälp.

När råder ingen tvekan, vem som har gjort jobbet framgår dock inte.

När råder ingen tvekan, vem som har gjort jobbet framgår dock inte.

Britt-Marie Börjesgård