Prakt från ovan 1

Mäster Amund och takmålningar i Marbäcks kyrka

De äldsta delarna i Marbäcks kyrka, strax norr om Aneby, uppfördes under 1100-talets slut. Koret byggdes till under 1200-talet. Kalkmålningar fanns redan innan valven i kyrktaket slogs, under 1400-talets slut. I slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet tros de kalkmålningarna vi idag ser i takvalven ha utförts.
Målningarna har delats upp i rundlar i de olika valvkapporna, med motiv ur bibeln. Dessa rundlar bärs upp av olika figurer och omges också av blommor och annan växtlighet. I korvalvets rundlar avbildas evangelisterna, i mellersta långhusvalvet finns scener med skapelseberättelsen. I valvet över läktaren finns också skapelseberättelsen och delvis dold bakom orgeln – som ju kommit på plats i efterhand – avbildas Gud Fader som vilar efter sitt verk.

Stilmässigt hör målningarna till den typ av kalkmålningar som brukar tillskrivas Mäster Amund eller hans verkstad. Denne Mäster Amund signerade år 1494 långhusmålningarna i Södra Råda kyrka, Värmland, den unika medeltidskyrka som tragiskt nog brann ned till grunden 2001.

Amunds verkstad var troligen ganska stor, med tanke på det omfattande arbete som tillskrivits den, och fanns i Småland, Västergötland, Östergötland och Värmland. Hans måleri grundar sig dock på en ”östgötsk tradition”. Det finns dessvärre inte särskilt mycket att hämta om honom ur källorna.  Målningarna i Marbäcks kyrka kan vara utförda av flera mästare, men är troligen av Mäster Amunds verkstad. Men det fanns en krets av dekorationsmålare som arbetade i en lik­nande stil, och som kan ha varit verksamma i Jönköping, Vadstena, Skänninge eller Linköping. Vi kan alltså inte vara helt säkra på upphovet till målningarna i Marbäcks kyrkotak.

Åtgärder under åren
Redan på 1500-talet var man tvungen att göra reparationsarbeten i valven, eftersom dessa delvis rämnade med stora sprickor som följd. Sprickorna lagades och målades i. Mot slutet av 1600-talet kalkades dock samtliga målningar över. Först under renovering 1946–48 togs de överkalkade medeltida tak- och väggmålerierna fram igen, under ledning av konservator Bertil Bengtsson från Linköping.

Marbäcks kyrka. Långhus västra valvet

 

 

Under hösten 2010 konserverades målningarna av Jönköpings läns museum. Bompartier (mellanrum mellan de olika putsskikten) injicerades med stabiliserande material, sprickor i putsen lagades i och ytorna rengjordes från det dryga halvseklets sot och smuts. Effekten blev slående. Nu berättar bilderna åter tydligt sin historia för oss från valven.

 

Ninni Ekre 

Annonser

Medeltida plockepinn på Hakarps kyrkvind

Stolpe i N för torn, nr 2 fr Ö, återanvänt väggtimmer med måleri (1) Väggtimmer med målningar av mäster Amund återanvända 1694 som stolpar till tornet över Hakarps kyrka.

Kyrkvindar brukar vara spännande platser där församlingarna genom seklerna lagt undan sådant som inte haft någon funktion längre men som man av ekonomiskt sinnelag eller känslomässiga skäl inte velat slänga. Vissa vindar är för den historiskt intresserade mer fascinerande än andra. En sådan är vinden över stenkyrkan i Hakarp från 1694. När dagens kyrka uppfördes återanvändes förståndigt nog stora delar av den föregående medeltida timmerkyrkan. Det som inte hamnade i golvet (se tidigare blogginlägg) användes för att resa taket och tornet.

I samband med fynden av två stavkyrkoplank med mera vid senaste restaureringen klättrade undertecknad och tre killar från Traditionsbärarna (Bengt Bygdén, Daniel Eriksson och Mattias Hallgren) upp på vinden. De har varit involverade i återuppförandet av den nedbrända medeltida timmerkyrkan i Södra Råda från tidigt 1300-tal. Tidigt kunde de konstatera att det återanvända trävirket i tak- och tornkonstruktion besitter en stor kunskapspotential för förståelsen av medeltida träkyrkobyggande. Här finns flera konstruktionsdelar som är åtkomliga på ett helt annat sätt än i landets tiotal bevarade timmerkyrkor från medeltiden. Betydande delar av en medeltida timmerkyrka som byggsats med andra ord!

Bindbjälke i norr för torn, återanvänt väggtimmer med måleri (4)Väggtimmer med fragmentariska målningar och laxknut med dymling. Sistnämnda ett originellt drag i medeltida timmerkyrkor.

Undertak i söder med äldre målade innertaksbrädor (2)

Bemålad innertaksbräda, nu som undertak.

I december gjordes en första kartläggning av det medeltida virket på vinden och förhoppningen är att det blir en fortsättning med noggrann dokumentation och provtagningar för dendrokronologisk analys. Kanske det i slutänden går att få klarhet inte bara i hur Hakarps medeltida kyrka såg ut, utan även i hur det gick till när man byggde kyrkor i trä på den tiden. Det finns såväl väggtimmer med rester av senmedeltida målningar, varav ett par med delar av fönsteröppningar och en förmodad dörrpost. I några fall tycks hela timmerlängder finnas på plats med laxknut i änden. Det finns också delar av äldre takstolar. Hakarps kyrka har många hemligheter kvar att avslöja!

Hanbjälkar av återanvända högben i öster (1)Återanvända högben i dagens takstolar.

156Inventering pågår…

Robin Gullbrandsson

Läs rapporten om stavkyrkofyndet: Rapport 2012-18 Hakarps kyrka golv Lågupplöst webb