Bilder berättar – en bruksmiljö från 1870-talet

Fotografier har en sällsynt förmåga att levandegöra sedan länge svunna miljöer. Från Marieholms bruk i Gnosjö kommun, finns ett mycket gammalt fotografi som visar bruksmiljön. Fotografiet är inte daterat men utifrån andra källor går det att fastställa att bilden är taget i början av 1870-talet. Under åren 1874-1875 uppförs nämligen en ny hammarsmedja och valsverk på platsen för den gamla hammarsmedjan. På fotografiet är det den gamla hammarsmedjan som finns på platsen.

Verksamheten vid Marieholms bruk kom i gång i början på 1840-talet och utvecklades efterhand till en omfattande verksamhet. Initialt så tillverkade bruket traditionella smidesprodukter så som hästskor och spadar, men man var inte främmande för nymodigheter. Marieholms bruk var till exempel ett av de bruk som var tidiga med att tillverka klippspik. Efter ett ägarskifte 1866 följde en expansiv period med ett antal om- och nybyggnader.

I ett sammandrag över verksamheten från denna tid kan man läsa:

Under de 10 sist förflutna åren har följande nybyggnader blifvit vid Marieholm utförda neml.
2ne boningshus af trä (den ena xx in af sten) nyligen reveterade utvändigt, samt tapetserade och målade invändigt; 2ne arbetare bostäder af trä;

1 fabrikshus af sten och tegel, innehållande 12 klipp- och trådspikmaskiner, svarf-, borr- plåtklipp- slip- och rullmaskiner, 8 kettingssmideshärdar, plåt- och rundvalsverk med ångmaskin och tillbehör samt 1 mindre tillhörande hus innehl klensmedja, glödugnar för spik och tråd, valswerk m.m.
1 järn och spannmålsmagasin i 2ne våningar af sten,
2ne kolhus hvaraf 1 af sten och 1 af trä;
1 masugn med warmapparat, kupolugn och gjuteri, samt tillhörande blåsmaskin af jern m.m.
1 mashintrådsdrageri med väferi för järn- o messingsduk;
2ne ladugårdslängor hwaraf den ena af sten och den andra af trä.
Rundsåg de xxxxx
och uppgå samlade nybyggnader till ett belopp af 130 000 Rd, under arbete och uppförande å gamla hammarsmedjans plats af ny hammarsmedja med tillika af en stångjernshärd samt uppsättande af walsverk efter behofvet tillökt, i samma hus.

(xx markerar svårtydd text)

Texten, som är hämtad ur ett odaterat och osignerat dokument bland materialet i Marieholmsarkivalierna som finns i länsmuseets arkiv, bör vara skrivet 1874 eller 1875 då bygget av hammarsmedjan omnämns som pågående.

I en detaljförstoring framträder bruksmiljön tydligt.

I centrum av bilden ligger den byggnad som idag benämns ”gamla fabriken”. Den är i detta skede uppförd i en våningen med en påbyggnad i väster och med skorstenskomplexet placerat vid den östra gaveln. Den höga byggnaden bakom är ett av de nyuppförda kolhusen, denna kollada är av sten, och delar av grunden finns fortfarande på platsen. Och vi kan se en körbrygga för kolleverenser på den södra gaveln. Till vänster om kolladen ligger den gamla hammarsmedjan. Snett bakom denna syns en av arbetarbostäderna, som också finns kvar än i dag. Bakom arbetarbostaden syns en hög byggnad som vi inte vet så mycket om, troligen inrymmer den en blåsmaskin, då dammen i anslutning till byggnaden kallas för blåsmaskinsdammen.

Delförstoring av den nyuppförda masugnen. Framför denna ligger posthuset, den enda byggnad som finns kvar idag av de som syns i bilden.

För den som är bekant med Marieholm kan perspektivet kännas märkligt, men det hoptryckta formatet troligen beror på att bilden är tagen på mycket lång håll. Vid denna tid hade man inte negativfilm på rulle utan den ljuskänsliga emulsionen gjöts på glasplåtar. Dessa plåtar var relativt stora vilket gör att äldre bilder ofta har en fantastisk upplösning, bilderna klarar rejäla uppförstoringar utan att förlora så mycket i skärpa. I höstas fick vi tillgång till den ursprungliga bildkopian och kunde scanna den med hög upplösning vilket gör att vi nu kan detaljstudera bruksmiljön på ett helt annat sätt än när vi bara hade haft tillgång till sämre kopior. Och det är flera frågetecken som har rätats ut. Ett fönster till historien har öppnat sig!

Detaljförstoring av den nybyggda herrgården. Vid sidan om herrgårdsbyggnaderna stenmagasinet, som idag är kyrkan. I förgrunden syns ett mindre boningshus och till höger i bild med den brutna gaveln vänd mot fotografen, en av de äldsta arbetarbostäderna.

Britt-Marie Börjesgård

Annons

Arkiven ger liv åt historien

Ibland gör vissa uppdrag att vi får chansen och möjligheten att gå in i arkiven. För att kunna skriva skylttexter till ruinen efter hammarsmedjan och kolladen vid Marieholms bruk fick jag tillbringa en dag bland brukets kapital- och avräkningsböcker i kommunens arkiv i källaren under kommunhuset i Gnosjö. Tidsfönster öppnade sig.

Våren 1874 startar bygget av ett nytt valsverk i på platsen för den gamla hammarsmedjan. Byggmaterialet tas från när och fjärran, bandjärn, stångjärn och tegel hämtas ut företagets egen produktion, virke i form av furuträd, granar och bjälkar köps av bönderna i grannbyarna. Fönsterbågar som här kallas lunetter kommer från den relativt nygrundade Jönköpings Mekaniska Werkstad, eller F. G Sandvalls som det står i de första noteringarna (Sandvall var järnhandlare i Jönköping och en av intressenterna i JMW). Fönsterglaset kommer från Gyllenfors glasbruk, som låg sydost om Gislaveds by, och som sedan blev lokaliseringen för gummifabriken. Glas såldes vid den tiden i kistor. För byggnationen gjorde J. Svanström från Lindefors 118 dagsverken, á 4:50 dagen. Men långt fler dagsverken gjordes av de som var knutna till bruket.

Dagsverkskontot oktober 1875, fördelat mellan brukets olika konton.

Ritningen för ombyggnaden levererades av Carl Fredrik Wennberg, som var son till den tidigare delägaren Nils Wennberg från Barnarp. Ersättningen om 3 000 riksdaler gällde inte bara ritning och ombyggnad av valsverket utan avsåg också smedja och spikfabriken. Carl Fredrik Wennberg var utbildad ingenjör och hade tidigare arbetet en period på bruket. Vid faderns bortgång 1868 gick ägoandelarna i Marieholms bruk till hans måg Sven-August Colléen, som redan tidigare ägde delar av bruket.

Valsarna, som var så kallade kokillvalsar, beställdes från Åkers styckebruk i Sörmland. Det var först fem valsar som levererades 1874 och fyra valsar påföljande år.

Arkiven ger en bild av livet, arbetet och produktionen på bruket, men också en glimt av de nätverk som finns mellan bruken och andra företagare i regionen.

Hur fick man då kunskap om branschen och innovationer i stort? Att man visste att Åkers styckebruk tillverkade nya moderna kokillvalsar kan kanske härledas till  att både Marieholms bruk och Åkers styckebruk ställde ut på en nordisk industri- och konstindustriutställning i Köpenhamn 1872, där Åkers styckebruk visade bl.a. kokillsvarvar. Och hur vet jag det? KB, Kungliga biblioteket har digitaliserat ett antal tidskifter och tidningar från 1800-talet. Och Teknisk tidskrift nämner detta i en ett referat från utställningen. En tråd leder till en annan och snart har en hel väv formats och historien växer fram inför våra ögon.

Britt-Marie Börjesgård