Kan man uppleva ”Smålands Jerusalem” från Stadsparksberget?

Sveriges Radio P1 sände tidigare i höst programmet ”Stadsinspektionen” en serie om stadsplanering med arkitekturkritikern Mark Isitt som programledare. Han besökte ett antal mellanstora svenska städer och berättade om sina upplevelser och synintryck. I programmet gör han lite en poäng av att det är hans första besök i flera av de skildrade städerna. Mark Isitt är slagfärdig, stundtals provokativ och han sätter ofta fingret på olika aktuella problem och företeelser. I programmet som skildrade Jönköping så fångade han det aktuella intresset för höga hus. Men han försökte också göra en poäng av det gamla numera ganska slitna begreppet ”Smålands Jerusalem”.

Som lyssnare får man följa hur han tar en taxi upp till Stadsparken och blickar ut över staden. ”Det är som att någon myndighetsperson har dragit med linjal över staden. Det enda som tillåts sticka upp över staden är brandstationstornet, Sofia kyrka, en kyrka till där, och en till där och kyrka till där och…”  Hans uppräkning tonas ut för att ge bilden av en aldrig sinande rad av kyrkor.

Och visst finns det ganska många kyrkor, men hur tydlig är deras fysiska närvaro i stadsbilden? Och då särskilt på håll uppe från Stadsparksberget?

Sofiakyrkans höga torn är tydligt i stadsbilden.

Man talar ju populärt numera om att något skaver, och just den delen i ett övrigt bra programmet har stört mig lite. Så jag tog tjänstebilen upp till stadsparken för att se hur många kyrkor man kan se därifrån. Och nog ser man Sofiakyrkan, men de andra är inte lika lätta att upptäcka. Om man tar till teleobjektivet så går det förstås att hitta åtminstone två till, Kristinekyrkans gulputsade torn borta på Öster och Slottskapellet som hukar framför ”Jätten”, det då omdiskuterad höga bostadshuset från 1960-talet, men man kan ju knappast påstå att kyrkorna dominerar stadsbilden ur denna aspekten.

Kristinekyrkan på Öster är här inringad.

…Och med teleobjektiv ser man ju även Slottskapellet.

Och för den med god lokalkännedom går det att identifiera en kyrka till, inte för att den sticker upp över alla andra byggnader, men den är möjlig att se – om man vet att den finns där. Den signalerar dock inte kyrka på långt håll. Pingstkyrkans gula tegelfasad vid Västra torgets är tydligt urskiljbar i siktlinjen väster om Sofiakyrkan.

Pingstkyrkan med dess gula tegelfasad vid Västra torget är stor till ytan, men inte högre än det bredvidliggande bostadshuset.

Att man kan se en katedralliknade stadskyrka från sent 1800-tal, den sedan tidigare stadskyrkan från 1600-talet och ett begravningskapell från samma tid är ju inte så mycket att orda om och inte heller knutet till talesättet ”Smålands Jerusalem”. Begreppet kan härledas till den rika frikyrkligheten – och visst finns det många frikyrkor. Men vad det gäller arkitekturen och kyrkobyggnaderna är frikyrkan sällan konservativ, de är kanske de mest osentimentala i förhållande till sina byggnader. Många frikyrkomän har också varit framstående entreprenörer, (i Gnosjö är det här sambandet väldigt tydligt), och därmed ofta ”framstegsvänliga” även om man kanske har en konservativ livshållning i övrigt. Det har varit mera regel än undantag att bygga nytt och modernt. Församlingarna har dessutom gärna anlitat framstående arkitekter för uppdragen. Carl Nyrén, som Isitt lovordar för länsmuseet tillbyggnad, ritade Immanuelskyrkan stora rosa församlingskyrka också den på Väster relativt nära Sofiakyrkan – stor, men inte särskilt hög. Det leder dock för långt att räkna upp alla fina och arkitektoniskt spännande frikyrkor, det får bli ett annat blogginlägg.

Frikyrkan är och har varit framträdande i Jönköping, men kanske inte på det sätt som lite förenklat vill göras gällande i programmet.

Britt-Marie Börjesgård

Här är en länk med information om radioprogrammet och möjlighet att lyssna.

Annonser

Ett ord för HC Ericson

Ännu en av giganterna som var med och formade bilden av vårt museum är borta. För ett drygt år sedan gick arkitekten Carl Nyrén bort. I veckan dog HC Ericson, grafisk formgivare, professor och konstnär. HC var den som formade och i ordets bokstavliga mening gav museet vår logotyp och vårt grafiska program. Logotypen är utformad i nära samklang med Carl Nyréns tillbyggnad och gåvan togs i bruk när det nya museet invigdes i oktober 1992.

logganDet glada utropstecknet som kan tolkas på så många sätt, som just ett utropstecken för något som vill stå ut och väcka tankar, att våga provocera och vara sin egen. Formen ger också direkta associationer till Vättern, med Jönköping som en stor och viktig punkt vid sjöns sydspets. Samspelet med Nyréns byggnad är tydligt, den tegelröda färgen som går igen både i byggandens yttre och inre, men också i formen, den välvda väggen har exakt samma kurvatur som vårt stolta tecken. Cirkeln återfinns i ritningen i dörrarnas svängradie, i de rundade murgenombrotten mellan våningsplanen och i de välda fönstren.

HC har varit en välkommen gäst och medarbetare i flera projekt i huset, år 2000 visades hans utställning ”Boken som grafisk konst” och senast genom den konstnärliga utsmyckningen som går som en röd tråd från ABM-huset, genom biblioteket och in i museet fram till välvda väggen. ”Ordet är ditt” står det, på det i golvet nedfrästa metallbandet, skrivet på 60 språk. Det är en hyllning till ordet, det skrivna och till demokratin. HC bemästrade verkligen ordet eller ännu mera bokstäverna som han gjorde till intressant och tänkvärd konst. Han blev 67 år gammal, han dog i en hjärtinfarkt i söndags, den 16 december i New York. Han har lämnat många avtryck, genom sina uppdrag och konst men också som person.

Britt-Marie Börjesgård

Carl Nyrén i minne

Arkitekt Carl Nyrén, en av Sveriges mest namnkunniga arkitekter gick bort i vintras efter en lång och rik gärning. Carl föddes i Hovslätt 11 nov 1917. Han hade sitt kontor i Stockholm, men han har, tillsammans med medarbetarna på kontoret, ritat många byggnader i sina gamla hemtrakter. Södra Vätterbygdens folkhögskola är en av hans tidiga och trogna uppdragsgivare. Han har ritat ett flertal byggnader för folkhögskolan under perioden 1945-1985. Ett annat tidigt arbete i länet var det vinnande tävlingsbidraget till nytt stadshus i Värnamo, som han formade tillsammans med studiekamraten Jens Carlsen.

Tillbyggnaden av Jönköpings läns museum belönades med 1991 års Kasper Sahlinpris, Sveriges mest prestigefyllda arkitekturutmärkelse. Fotografiet är från tiden.

Carl Nyréns minne lever vidare i alla de byggnadsverk som han och hans kontor har skapat, stadshuset i Värnamo, Immanuelskyrkan och stationsbyggnaden i Jönköping, länsmuseets tillbyggnad, stadshuset i Aneby och biblioteket på Visingsö är några exempel ur hans digra verksförteckning bara i vårt län.

Hans verk har vissa omisskännliga karaktärdrag, oavsett i vilket tid byggnaderna är ritade och uppförda. Ljusföringen, tydligheten och översiktligheten i planlösningen. Den goda materialhanteringen och de rena materialen gärna i form av sten, puts och trä. Ljusinsläppen, fönstrens utformning och nyttjandet av dagsljuset. Det är enkelt och förfinat i ett och ofta med en koppling till funktionen.

De originellt utformade fönstren är ett karaktärsdrag som återkommer i Nyréns arkitektur. Här i stationshuset i Jönköping från 1982.

Britt-Marie Börjesgård