En funnen bildskatt

Ibland ramlar vi över nya skatter och intressant material om länet som vi inte har sett förut. Igår letade jag efter ett äldre fotografi över Slottskapellet i Riksantikvarieämbetets fotodatabas, Kulturmiljöbild. Då jag först inte hittade den aktuella bilden gjorde jag en bredare sökning med Jönköping som sökord. Då dök det plötsligt upp en rad spännande färgbilder som jag inte hade sett tidigare. De var tagna i mitten av 1940-talet av en Fredrik Daniel Bruno.

Bilderna väckte min nyfikenhet och jag gjorde därför en sökning på fotografens namn. Ett inlägg från 2010 i Riksantikvarieämbetets blogg, K-blogg, berättas om en nyfunnen väska med drygt 1000 färgdiapositiv. Fredrik Bruno var stadsingenjör i Hudiksvall och en intresserad amatörfotograf. I samband med sina resor i hemtrakten, men också på andra håll i landet, dokumenterade han bland annat stadsmiljöer och byggnader. Efter Fredrik Brunos bortgång i början på 1970-talet hade hans bildmaterial skänkts till Riksantikvarieämbetets av hans dotter, väl förpackade i en resväska. Väskan blev sedan bortglömd och först 2010 återfanns den i ämbetets arkiv och när man öppnade den fanns man en bildskatt. Det var diapositiv, vissa av bilderna var blekta men de klassiska Kodachrome-bilderna var i gott skick. Ämbetet gjorde i samband med scanningen av de nyfunna bilderna en återfotografering på ett antal identifierbara platser och publicerade ett urval av Fredrik Brunos bilder på Flickr.

Från Jönköpings län finns ett drygt 100-tal bilder, flertalet är från Jönköping, Gränna och Visingsö. Bilderna skildrar en tid då cykeln var det allmänna kommunikationssättet, vid sidan om tåg och spårvagn. Fredrik Bruno var på Visingsö på ett möte med Kommunaltekniska föreningen sommaren 1945, man kan se en rad välklädda herrar i kostym och hatt som åker remmalag och färja. Det finns också några enstaka bilder från Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Nydala. För er som har julstökat klart, eller behöver lite sysselsättning i mellandagarna kan jag rekommendera ett digitalt besök på Kulturmiljöbild, (jag har förkryssat alternativ i sökningen för att hitta hans bilder från just Jönköpings län). För er som inte har besökt Kulturmiljöbild innan, finns det sysselsättning fram till tjugondagknut! Här kommer ett smakprov av Fredrik Brunos bilder!

Vi kulturmiljövårdare på Jönköpings läns vill vi önska alla en God Jul och ett gott nytt år samt tacka för att ni har läst, kommenterat och följt oss under det gångna året! Vi återkommer med nya inlägg 2018!

Britt-Marie Börjesgård

Annons

Fyra år med bloggen!

Igår var det fyra år sedan vi byggnadsvårdare på Jönköpings läns museum startade vår blogg. Det har varit fyra lärorika och intressanta år. Efter hand har också  konservatorerna anslutit sig som skribenter. Vi har sammanlagt publicerat 195 inlägg om allt från luftbevakningstorn till kyrkomålningar och bloggen har haft över 70 000 visningar.

Det höga antalet visningar tar vi som ett kvitto på att ni läsare uppskattar det vi har haft att berätta. Vissa inlägg har fått större spridning än andra. De mest lästa och delade blogginläggen handlar om branden i Eksjö nu i höstas och arbetet med dokumentationen efter densamma. En aktuell och tragisk händelse som har berört många och därmed har haft ett mycket högt aktualitetsvärde.

Den drygt hundraåriga kastanjen, gårdens vårdträd, spirade igen efter några kraftiga regn.

Den drygt hundraåriga kastanjen, gårdens vårdträd, spirade igen efter några kraftiga regn.

Men också enkla informationstexter om. slamfärg och fönstrets olika delar har nått många läsare. En okänd målning av Brahehus, i döda grevinnors sällskap (om konservering av kistor i Brahekyrkan), industrihistoria i Dunkehallaravinen, Torben Grut och Stengårdshults kyrka, trädgårdshistoria i Bruzaholm, Uppståndelsekapellet i Värnamo, lantmäteriets historiska kartskatter, hussvampen som avslöjar en stavkyrka, kung Sverkers äldsta kyrka, ett litet hus för bilen, krematorier i Jönköpings län och Carl Nyrén i minne är de mest lästa inläggen.

Varför vissa inlägg blir mer populära än andra går inte alltid att förstå. Det kan var ett väldigt specifikt eller ett högst allmängiltigt ämne. Vissa inlägg lever länge, andra är som trollsländan, har ett kort men förhoppningsvis rikt liv.

För vår del är det roligt att få dela med oss av vårt arbete, berätta om tankar, intressanta fynd, arkitektur- och kulturhistoria relaterat till länet. Att få sprida kunskap och kanske också väcka lite debatt…

Botanisera gärna i bloggarkivet, kanske hittar du något intressant du inte tidigare har sett eller känt till. Vi för vår del skriver vidare och hoppas att ni följer oss, läser och gärna kommenterar!

Britt-Marie Börjesgård

Braheboken hyllad!

omslag branhebokenIdag gläds vi åt helgens historieblogg i Svenska Dagbladet. Dick Harrison skriver i mycket uppskattande ordalag om vår Brahebok, Grevars och bönders tempel, en bok om Brahekyrkan på Visingsö, med kollegan Robin Gullbrandsson som redaktör och flera andra kollegor bland författarna.

Här är en länk till bloggen.

För er som inte har varit i denna vackra och intressanta kyrka vill jag också tipsa och det bildspel som kyrkofotografen Sture Björnson i Alingsås har skapat via You Tube. Se och njut!

Här är lite mera info om boken:
Läs om Grevars och bönders tempel

Denna läsvärda tegelsten till bok köper du enklast i museibutiken, där den kostar 375 kronor.

”Grevars och bönders tempel” – bok och seminarium om Brahekyrkan på Visingsö

Fig 2

Under maj månad släpps en stor och påkostad bok om den unika Brahekyrkan på Visingsö, en av landets mest fascinerande kyrkor. Boken är resultatet av två års arbete av nitton olika författare och forskare som trängt in i kyrkans och platsens rika, tusenåriga historia. Boken är samtidigt en värdig avslutning på den tio år långa restaurerings- och konserveringsprocess som Brahekyrkan gått igenom.

Läsaren får ta del av flera olika aspekter på Brahekyrkan i tid och rum, från vikingatid till vår egen tid. Är kyrkan byggd på platsen för en vikingatida stormannagård? Var kung Sverker den äldre byggherren? Varför hittar vi flera bilder av den heliga Birgitta i kyrkan? Vad hade greve Per Brahe för ambitioner när han skapade det slösande rika kyrkorummet? Vad berättar Brahefamiljens grav om 1600-talets syn på liv och död? Vilken musik utövades i Brahekyrkan? Flera frågor lyfts i boken. Flera sanningar ifrågasätts.

Den 16 maj hålls ett seminarium på plats i Brahekyrkan, där flera av författarna till boken medverkar. Program och anvisningar för anmälan finns i folder nedan!

Robin Gullbrandsson

Läs mer om boken i denna presentationsfolder: Grevars och bönders tempel infofolder lågupplöst

Program för seminariet den 16 maj: Seminarium Brahekyrkan 16 maj

Kung Sverkers den äldres kyrka?

Frågetecknen kring Brahekyrkan på Visingsö har varit många gällande dess byggnadstid. Före grevarna Brahe på 1600-talet  totalomdanade byggnaden var den en romansk sockenkyrka med namnet Ströja. Kvar idag står det mäktiga västtornet och delar av långhusgaveln. Men bara de spåren vittnar om en plats av betydelse. Tornet har påkostad utsmyckning i sandsten i sina rundbågiga ljudgluggar, men mest intressant är en stormannavåning en trappa upp. I väggen mot vad som var den gamla romanska kyrkan finns en altarnisch och öppningar som bör ha mynnat på en läktare i kyrkorummet. Detta var platsen för en mäktig stormans offentliga framträdanden respektive privata gudstjänster. Konceptet som har kontinentala förebilder kallas västverk eller empor och går i grunden tillbaka till Karl den stores palatskyrka i Aachen. Den utformning som tornvåningen har i Brahekyrkan har sina motsvarigheter i östgötska kyrkor som Askeby, Bankekind, Källstad m fl. En gemensam nämnare är den förmodade kopplingen till den sverkerska kungaätten, den ena av de båda ätter som stred om makten i det framväxande kungariket Sverige på 1100- och 1200-talen. Östergötland var sverkrarnas hemvist, likaså Visingsö av källorna att döma. Frågan som många gångar ställts är om Ströja kyrka/Brahekyrkan byggts av någon av de sverkerska kungarna som en patronatskyrka, en kyrka som i sin arkitektur uttrycker byggherrens status och där denne hade rätt att utse präst.

Romanska ljudöppningar med utsmyckning i sandsten.

Stormannavåningens vägg mot kyrkan med altarnisch och två rundbågsöppningar.

Kanske kommer vi nu ett steg närmare ett svar på frågan. Inom ramen för en planerad bok om Brahekyrkan skriver fil. dr. Ing-Marie Nilsson ett kapitel om den romanska Ströja kyrka. Hon har tidigare disputerat i historisk arkeologi vid Lunds universitet på Hallands medeltidskyrkor. Vid ett besök i det gamla västtornet uppmärksammade Ing-Marie och undertecknad att det i trapphusets valv fanns kvar en formplanka från slagningen av valvet när tornet byggdes. Det fantastiska var att det var den enda av dessa plankor som inte hade brutits bort. Därtill var den möjlig att plocka ned i ett stycke, vilket öppnade för möjligheten att kunna få en datering av tornet genom dendrokronologi.

Valvslagningsbräda i tornets spiraltrappa, den enda trädetalj som med säkerhet kunde knytas till tornets byggande.

Dendrokronologi är datering med hjälp av årsringar och kan i bästa fall ge exakt fällningsår för timret. Därtill kan information utvinnas om var virket är fällt. Plankan skickades väl förpackad ner till Hans Linderson på Nationella laboratoriet för vedanatomi på Lunds universitet. Ett väl placerat snitt genom plankan kunde berätta att den fällts någon gång mellan 1135 och 1175, troligast dock senast 1155. I sådana fall sammanfaller tornets uppförande med kung Sverker den äldres regering (ca 1134-1156). Därtill är trädet fällt någonstans på Vätterns östsida, de gamla sverkerska bygderna! Av iakttagelser i tornet kan det även antas att det uppfördes vid en redan stående romansk stenkyrka. Ströja kyrka bör alltså ha byggts någon gång under 1100-talets första decennier. Med sitt västverk kan kyrkan ha varit avsedd som en tydlig manifestation av en ny kungaätts makt.

Robin Gullbrandsson