Västerbrunn vid södra Munksjöns strand

Vissa miljöer är relativt statiska, andra genomgår stora förändringar. Området vid Munksjöns södra strand har genomgått flera stora förändringsskeden. Fram till 1900-talets början tillhörde marken Strömsbergs säteri och inrymde några torp och den gamla hälsobrunnen och ”nöjescentrat” Västerbrunn. När staden övertar området blir det industrimark, med plats för slakteri och en rad andra industrier.

Den gula ekonomiska kartan från 1954.

Den gula ekonomiska kartan från 1954, Västerbrunn ligger vid sidan om siffran 25.

Källan på Strömsbergs ägor, söder om Munksjön, uppmärksammades under tidigt 1700-tal av provinsialläkare Jakob Sjöberg och ryktet om dess hälsobringande effekt spred sig snabbt. Ett brunnskar med lås tillverkades för att skydda källan, det ersattes snart av ett brunnshus. Brunnen kallades då Lindedahl eller Lindahl. På 1730-talet skrev Sjöberg en rapport till Collegium Medicum (en läkarorganisation grundad på 1660-talet) där han beskrev surbrunnens alla läkande egenskaper på allt från skörbjugg, kvinnfolkstider (menstruation), magmaskar till gikt. Under 1700-talets senare del kom provinsialläkare Wåhlin att framhålla en annan källa i den så kallade Mahredalen, sydost om Östra kapellet längs vägen mot Jära. Den nya källan kom att kallas Österbrunn och Lindahl blev då Västerbrunn. Att dricka brunn, var inte bara en hälsokur utan det blev en del av tidens rekreation och nöjesliv. De båda brunnarna hade sina olika glansperioder men Österbrunn ansågs som något förnämare.

Västerbrunn hade en stor brunnssalong, flera mindre byggnader, kägelbana och ett antal gungor. När Borås-Ulricehamns järnväg byggdes på 1930-talet blev Västerbrunn också en hållplats längs denna bansträckning. Banvaktarstugan, som även kallades ”Västerviken” hade tidigare utgjort en sorts vaktmästarbostad till hälsobrunnen. Den stora brunnssalongen låg kvar på sin ursprungliga plats och revs först 1963 då Kämpevägen breddades.

Brunnens exakta fysiska placering har ibland varit lite svävande och en orsak till detta är nog framförallt en karta över Jönköping från 1855 som felaktigt placerar Västerbrunn i närheten av Tallahov, som var ett av torpen under Strömsberg vid Munksjöns sydöstra strand.

Detalj av karta Jönköpings stad av Ljunggren 1855.

Detalj av karta Jönköpings stad av Ljunggren 1855.

Det finns dock andra kartor och fotografier som tydligt visar var Västerbrunn låg. en fantastisk karta är den militära rekognoseringskarta som upprättades omkring 1820, den är mycket detaljerade vad gäller områdena runt staden på ett sätt som stadskartorna inte är, eller hade något behov av att vara. (Kartan rätar också ut ett annat frågetecken som gäller lastageplatsen vid Munksjöns södra strand. Men det är en annan historia som det finns anledning att återkomma till.)

Rekognoseringskartan från 1821 markerar Västerbrunns läge söder om Munksjön.

Kartan markerar Västerbrunns plats, men den visar också var Österbrunn låg.

Här låg Österbrunn, sydost om Östra kapellet.Ett flygfotografi från 1949 placerar Västerbrunn i förhållande till annan fortfarande kvarvarande bebyggelse vilket också gör det lättare för oss att orientera sig i omgivningen utifrån dagens situation. Västerbrunn är den mörka byggnaden överst i bilden vid sidan om de höga träden och bakom det välvda tak till Ekmans kartongindustri. I den vänstra kanter syns också hållplatsen Västerbrunn.

kvarteren-osterbotten-osten-mfl-fran-norr-bla-nimoverken

Britt-Marie Börjesgård

För den som vill titta närmare på rekognoseringskartan från 1821 och upptäcka flera spännande detaljer så finns den digitalt tillgänglig via Riksarkivets digitala arkiv. Här är en länk.

Annonser

6 thoughts on “Västerbrunn vid södra Munksjöns strand

  1. Mycket intressant. Västerbrunn användes långt in på 60-talet som bland annat föreningslokal för Råslätts Egnahemsförening, som där hade möten och julfester.

  2. En annan reflektion på den fina kartan. Lindholmen på kartan. I min värld Liljeholmen eller Östra Plantagen. Hur rätt är beteckningarna??

    • Benämningar ändras ju över tid, ibland kan det vara uttalsförskjutningar, förkortningar eller missuppfattningar som skapar nya namn. Ibland är namnen knutna till personer eller särskilda användningsområden vilket gör att de kan ändras med generation och funktion. Västerbrunn hette ju som jag nämner tidigare Lindahl eller Lindedahl och kom att kallas Västerbrunn i relation till Österbrunn.
      Liljeholmen eller Lindholmen som det står på kartan från 1821, har jag inte studerat närmare så vad som är ”rätt” kan jag inte uttala mig om. Östra plantagen syftar på odling, och då borde det ju också ha funnit en västra plantage. I det aktuella området har det länge funnits trädgårdar och kålgårdar. Det finns t.ex. en karta från 1674 också den i krigsarkivet som visar just detta tillsammans med stadens jordar. Men när namnet Östra plantagen kommer i bruk och om det är knutet till någon särskild typ av odling vet jag inte. Det finns kanske någon annat som kan fylla i?

      • Tobaksodling, så där är det ingen tvekan. Men Liljeholmen oroar mig. Har nämligen aldrig sett Lindholmen

      • Ja, man ska alltid förhålla sig kritiskt. De kan som var ute och karterade kan ju ha hört fel eller missuppfattat… Just det faktum att vi litar på kartor som källor, är ju en av poängerna i inlägget, Ljunggrens karta från 1855 gör att man ibland vill placera Västerbrunn på fel plats. Det är bra om möjligt att kunna jämföra källor, om inte alla uppgifter kommer från samma ursprungskälla.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s