Järnvägen skapade nya strukturer

I december 1864 invigdes Södra stambanan, vilket i dagarna är 150 år sedan. Järnvägen innebar stora förändringar inte bara i hur man förflyttade sig utan också var i landskapet. Ett stort antal städer och samhällen har vuxit fram i anslutning till järnvägsnätet, ibland i anlutning till gamla bykärnor och landsvägsmöten och i bland har helt nya centralpunkter uppstått. Nässjö är ett exempel på de städer som har bildats runt en järnvägen där det tidigare inte fanns i stort sett mer än några gårdar. Runneryd, marken där Nässjö station och därmed också staden har sitt hjärta och ursprung var ett hemman som vid laga skiftet 1833 bestod av två gårdar.

När sedan fler järnvägslinjer tillkom med Nässjö som knutpunkt tog samhällsbildningen ytterligare fart. År 1874 invigdes linjerna Nässjö Katrineholm och Nässjö Oskarshamn och expansionen var ett faktum. I den karta som upprättas över Nässjö järnvägstation 1879 av den dåvarande fastighetägaren lantmätare Samuel Esping ser vi den utlagda rutnätsplanen.

nässjö stad 1879

Karta hämtad från Lantmäteriets historiska kartor.

Esping hade köpt den del av gården som kom att bli den mest centrala 1864 och den första plankartan över samhället från samma år är hans verk. Gården hade i tidigare skeden ägts av hans farfar lantmätaren Gustav Esping, men som lantmätare förstod han också markens framtida potential och värde. Det är en klassisk rutnätsplan ritad efter dåtidens ideal för järnvägssamhällen, där spåren ger riktningen i planen. Det enda som stör rutnätet är byvägen från Runneryd och ut mot landsvägen vid Annefors. En spår som än idag, 150 år senare, fortfarande är synligt i stadsrummet. Det enda spåret som leder längre tillbaka i historien i denna 100 år unga stad.

Kartan är också intressant då den visar hur snabbt bebyggelsen hade vuxit på bara knappt 15 år. Den mot planen avvikande bebyggelsen längs Anneforsvägen är ett spår av äldre struktur i så motto att vägen är den gamla sträckningen. Bebyggelsen är samtida men ligger utanför den mark som Esping ägde och därmed inte kunde styra. Hans karta aldrig fick någon formell status, utan fungerade framförallt som en tomtkarta för att sälja mark, även om den i sin form ligger till grund för den några år senare antagna stadsplanen. Det är också därför bebyggelsen uppstår längs med Anneforsvägen, de mindre bemedlade hade inte råd att bosätta sig i de centrala lägena.

Britt-Marie Börjesgård

Ps. För den som vill läsa mera i ämnet rekommenderar jag Josef Rydéns bok ”Nässjö under järnvägsepoken” från 1981 som på lite snåriga vägar var ett resultat av stadens 50-års firande 1964. Ds

Annonser

One thought on “Järnvägen skapade nya strukturer

  1. Ping: Vad betyder vårt kollektiva minne? | B Y G G N A D S V Å R D

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s