Idrott, kroppsarbete och svett

Fotbollsfebern pågår för fullt. Vi är alla kanske inte lika frälsta, men jag kan åtminstone uppskatta en välbyggd idrottsanläggning. Här ett lokalt exempel:

När man kör in i Vetlanda från norr kan man inte undgår att se den fint inramade idrottsplatsen mitt emot Kvarndammen. Anläggningen kantas av en trädrad och hägnas in av en rödmålat staket rejält infäst i upplagda stenstolpar på en stenmur i botten.

Inhägnaden.Idrottsplatsen vid Tjustkulle anlades i början på 1920-talet och ersatte då en enklare idrottsplan mera centralt i staden. Staden upplät 1921 marken till Hvetlanda gymnastik- och idrottsförening. Anläggningsarbetena utfördes med hjälp av nödhjälpsarbeten och frivilliginsatser. Som en åminnelse av dessa arbeten kan man läsa på en minnessten vid sidan om planen: Denna idrottsplats är utförd såsom nödhjälpsarbete av Södra Sveriges Statsarbete 1922.

Nödhjälpsarbetena var ett sätt att möta den stora arbetslösheten efter första världskriget. Från början var det framförallt skogsarbeten i allmänningsskogar och bedrevs i samverkan med Skogssällskapet. Från 1920 vidgades uppdraget att även omfatta vägarbeten och som snart blev den främsta arbetsuppgiften. Institutionen bytte 1921 namn från Skogssällskapets statsarbeten till Södra Sveriges statsarbeten och för Norrland skapades Norrlands statsarbeten. Våren 1924 upplöstes arbetsdirektionerna för Norrlands respektive Södra Sveriges statsarbeten varefter Statens arbetslöshetskommission ledde avvecklingen av nödhjälpsarbetena.

Det är från arbetslöshetskommissionen som sedan namnet AK-arbeten uppstår. Du kan läsa mera om AK-vägarna i detta blogginlägg från 2012.

Idag sköts de flesta anläggningsarbeten med stora maskiner, men vid denna tid var det ett tungt och arbetsintensivt hantverk som utfördes med hjälp av hacka, spett och spade. Vilket gör inramningen av idrottsplatsen vid Tjustkulle än mera imponerande.

Jag har inte hittat några arkivuppgifter på det fina klubbhuset, men det är uppfört i en klassisk villamodell som introducerades under 1920-talet och som var populär följande årtionden. Man kan spekulera i om föreningen kan ha fått stöd från Vetlandahus, som grundas 1930, för att uppföra sitt klubbhus….

Britt-Marie Börjesgård

Annonser

2 thoughts on “Idrott, kroppsarbete och svett

  1. Jag såg min första riktiga fotbollsmatch här,minns det var 1963 och Hvetlanda GIF mötte allsvenska Örgryte i någon cupmatch,inns ej resultatet,men det blev storförlust för GIF,men klart det var ju klasskillnad,kanske GIF spelade i div. III,,Agne Simonsson,landslagsman,fick jag se på nära håll,spelade i svenska landslaget,så något speciellt få kolla honom o flera i Örgryte,man hade böjat samla på bilder man fick i tablettaskar,oj,det blev många,inte bra för tänderna!!!Vet jag gav bort mesta godiset till min några år yngre bror,som var godistokig…Sedan har jag följt Hvetlanda GIF i många matcher,både life o genom pressen..Sedan jag började som konstnär,har jag just målat av denna vackra anläggning o spec. då paviljongen flertal ggr.i olja o akvarell,finns en tavla av den som hänger därinne i paviljongen..
    Med vänlig hälsning, Göran Ottosson..

    • Roligt att ta del av dina minnen. Ja, det är en särdeles fin idrottsplats och en stilig paviljong. Det vore roligt att få veta lite mera om paviljongen,om min spekulation om Vetlandahus stämmer… Tyvärr finns det inga bygglovshandlingar varken i centralarkivet eller på miljö- och byggs kontor. Borohus hade också denna typ av hus med lite herrgårdskaraktär i sitt sortiment. Finns ett snarlikt hus på Tomasgatan som är ett Borohus.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s