När kyrkan blev varm del 4 – Nutid och framtid

Nu liksom för hundra år sedan är värmen en nyckelfråga i kyrkobyggnadernas brukande och bevarande. Krympande landsbygdsförsamlingar har i kombination med pastoratssammanslagningar lett till att många kyrkor är lågutnyttjade. Ur ett rent pastoralt eller förvaltningsperspektiv är en del av dessa rent av överflödiga och ses som en ekonomisk belastning, framför allt i uppvärmningskostnad. Samtidigt får man inte glömma att dessa kyrkor har sin betydelse för lokalsamhället, och att de genom sina kulturhistoriska värden är lagskyddade. Upplagt för meningsskiljaktigheter med andra ord.

DSC_5030För stor för församlingen, för dyr att värma. Ståtligt 1800-talstempel med många inventarier, lagd i malpåse.

Hur ser då strategierna för kyrkornas uppvärmning ut idag, i vårt till synes klimatmedvetna samhälle? Och hur skulle de kunna se ut inom en snar framtid? Sedan millennieskiftet har medvetenheten om klimatets betydelse för kyrkornas och inventariernas välmående ökat markant. Flera forskningsinsatser har genomförts och pågår kring temat värme och ventilation i kyrkor (bl. a. Energimyndighetens ”Spara och bevara” www.sparaochbevara.se ). Framför allt kretsar uppmärksamheten kring den relativa luftfuktigheten, RH, vars nivåer är avgörande. Är RH över 70% finns risk för tillväxt av svamp och angrepp av skadedjur. Är RH under 30% är risken hög för uttorkning av trä med sprickor och flagnande målningar som följd.

Det till synes ideala för en kyrka är att den enbart värms upp inför gudstjänst eller annan förrättning och att man däremellan håller lägsta nödvändiga grundvärme. Försök har visat att en snabb uppvärmning (6-8 timmar) från grundvärme (ca 10 grader) till ca 18 grader skonar inventarierna eftersom träet kräver längre tid för att reagera. Att värma till 20 grader och högre tar däremot längre tid med ökad skaderisk som följd. Med andra ord är tröga gamla elvärmesystem eller underdimensionerad centralvärme inte så väl lämpade för en funktionell s.k. ”intermittent uppvärmning”.

Under de senaste tio åren har ett flertal kyrkor i länet försetts med nya vattenburna värmesystem baserade på berg-, jord-, fjärr- eller sjövärme. Det har varit kostsamma installationer som ekonomiskt först lönar sig efter ett antal år. För spetsvärmen behövs oftast en elpanna. För regelbundet eller ofta använda kyrkor är det en lösning som är motiverad, för lågutnyttjade mer tveksamt. Genom moderna styrsystem så hålls en lämplig grundvärme med hänsyn till RH. Detta innebär som regel att kyrkan stödvärms under den fuktiga årstiden, sensommar/höst. Styrsystem kan också vara en god hjälp tillsammans med ett äldre värmesystem.

Vattenburna centralvärmesystem är inte alls omöjliga att anpassa till ett kyrkorum och få dem diskreta, men det är kostsamt och omfattande.

Men installation av omfattande vattenburna lösningar är kanske mest aktuellt i ”moderkyrkorna”. I de övriga prövas andra lösningar. Några kyrkor runt om i landet har försetts med luftvärmepumpar, som kan installeras utan att bli ett störande inslag (utedonet behöver inte sitta på fasad utan kan faktiskt stå upp till hundra meter bort utan att försämra effekten, för innedelarna finns också anpassade lösningar). Lösningen för en del kyrkor är att de helt sonika stängs under vintrarna, vilket dock medför att klimat för främst textilier behöver säkerställas.

fläktkonvektor inkläddSnyggt inklädd fläktkonvektor i nygotiskt kyrkorum.

Av särskilt intresse är den studie som genomförts i Vara pastorat, ett jättepastorat i Västergötland med ett 20-tal kyrkor från olika epoker. Här hålls enbart de ”högutnyttjade” moderkyrkorna kontinuerligt uppvärmda. I ett antal kyrkor har man helt stängt av uppvärmningen och vid behov ställt in avfuktare. Dessa kyrkor är dock inte stängda utan kan bli föremål för förrättningar under vintrarna. Uppvärmningen inför dessa tillfällen löses då med en flyttbar dieseldriven värmekanon som snabbt och kostnadseffektivt värmer rummet, av studier att döma utan men för inventarierna. I en annan grupp kyrkor arbetar man med olika nivåer av låg underhållsvärme. Redan efter första året kunde pastoratet påvisa kraftigt minskade omkostnader i sin fastighetsförvaltning.

Vara pastorat har medvetet arbetat med att finna enkla lösningar för sina många kyrkor vintertid.

Det är nog de enkla lösningarna som framför allt måste övervägas, som man testat i Vara. Det är knappast troligt att det i framtiden finns ekonomi för att förse och hålla varenda kyrka med uppdaterade värmesystem. Snarare får man jobba med vad som finns, komplettera respektive byta ut mot mer effektiva installationer. Att komplettera med ett nytt smart styrsystem kan göra stor skillnad för klimatet. Vid de små gudstjänsterna vintertid är det kanske bättre att använda församlingshem eller om man har ett uppvärmt rum under läktaren. Det finns också en risk i att bygga in sig i avancerade tekniska lösningar som kräver fortlöpande översyn för att säkerställa klimat i kyrkorum, krypgrund, torn etc. Rädslan för klimatrelaterade problem har börjat leda till skapandet av tätade zoner som kräver teknik för att hållas i schack. Vad händer den dagen man stänger av respiratorn? Införandet av värme i kyrkorna ledde till flera avgörande (men inte definitiva) förändringar i hur byggnaderna fungerar, framför allt genom att innertak och golv isolerats, fönster tätats etc. Möjligheten att skadliga mikroklimat uppstår har ökat. Därmed inte sagt att man inte hade klimatproblem förr, ruttna kyrkgolv är ingen nyhet. Kanske är det så att man i mer eller mindre kallställda kyrkor bör plocka bort årtiondens lager av Gullfiber och återskapa den ursprungliga luftväxlingen?

Att som besökare förvänta sig ett kyrkorum som när som helst under året skall hålla ett klimat och temperatur som i en modern bostad är inte ”klimatsmart”. I större delen av Västeuropa är det heller ingen realitet; en vintertemperatur på ca 13-15 grader i kyrkorummet upplevs som normalt och oproblematiskt, så länge man behåller ytterkläderna på. Idealet för den genomsnittliga – som regel lågutnyttjade – landsbygdskyrkan bör vara att den inte fråntas förutsättningarna att stå på egna ben, uppvärmd endast vid behov till en acceptabel nivå, under hyfsat regelbunden tillsyn med hjälp av ögon och näsa, stöttad med lite modern teknik. ”Gammal är kyrkan…” och fast är hon byggd; ömsom stryk, ömsom vård har hon fått sin beskärda del av genom historien. En sekelgammal murad eller timrad kyrka är en robust konstruktion, rätt underhållen kan den stå hur länge som helst.

Robin Gullbrandsson

Annonser

2 thoughts on “När kyrkan blev varm del 4 – Nutid och framtid

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s