Fredshåll

Jag har tidigare skrivit om ålderdomliga ord som inte tillhör vårt dagliga språk. Ibland finns inte heller hjälp i litteraturen, varken i SAOB, Svenska Akademiens ordbok, eller i Rinmans dialektlexikon.Vissa uttryck får man helt enkelt försöka förstå av sammanhanget.

Inom ramen för ett uppdrag gick jag igenom äldre synoprotokoll från en arrendegård ägd av kyrkan och stötte då på ordets fredshåll. Jag studerade och jämförde synehandlingar från tidigt 1800-tal fram till 1950-talet för att på så sätt försöka få en bild av bebyggelsen och förändringen över tiden. I protokollet från 1839 under rubriken Fredshåll kan man läsa om en mängd kvantiferade Behållne, Medelmåttlige och Oduglige hot. Något som jag fick fundera lite på för att förstå vad man avsåg.

1839 fredshåll

I några senare synoprotokoll blir texten mera förklarande och då framgår det tydligt av sammanhanget vad som avses. Då man nu under samma rubrik kan läsa 200 hot oduglige gärdesgård.

fredshållI de äldsta handlingarna används begreppet fredshåll för gärdsgård,  men att ordet betecknar just hägnad är otvivelaktigt, då hot är benämningen på stolpparen i en gärdsgård. Begreppet hot används även i överförd bemärkelse på avståndet mellan stolpparen. I synehandlingarna från det sena 1800-talet skriver man sedan hägnader och från 1908 gärdesgårdar. Huruvida begreppet fredshåll framförallt var en jurisk term eller om det användes dialektalt i äldre tider är svårt att säga. När jag ställde frågan till äldre personer från trakten så kände de inte till begreppet. När jag sökte på nätet fick jag heller inga träffar, ordet var ogoogelbart som så mycket inom vår bransch.

Vid en aktuell sökning får jag nu en träff via Googles digitaliserade böcker Juridiskt arkif, Volym 1, utgiven 1831 av Hofrätts-Assessor Carl Christian Schmidt, denna fanns inte tillgänglig när rapporten sammanställdes för några år sedan. Här är det en J. Asker som 1830 skriver till Jönköpings Läns Kongl. Hushållnings-Sällskap ”Anmärkningar i anledning till förslaget till ny Stängselförordning”. Ordet förekommer dock inte i den refererade lagtexten utan ingår i Askers resonemang kring förslaget till nu skrivelse.

Söker man dock lite vidare i SAOB så kan man läsa följande under ordet FRED: (numera bl. dels bygdemålsfärgat, dels jur.) om det skydd l. hägn (mot intrång l. åvärkan o. d.) som lämnas av gärdsgård, skiljevägg o. d.; särsk. i uttr. göra fred (jfr 3 a); förr äv. övergående i konkret bet.: stängsel, inhägnad. Alt dhett andra (av gärdsgårdarna) är nästan i grund förfallet och ingen fridh kan giöra. VDAkt. 1686, nr 74 (1677). (Det) Är nödigt at Torn-trappan åthskillies med bräder ifrån Orgle-trappan, på det der emellan må frid wara. Därs. 1714, nr 302. Åsleds by har länge haft sin .. utmark .. inom samfäld fred med sina grannar. SALANDER Åsled 29 (1811). SFS 1857, nr 59, s. 6. (Gärdsgården) ”gör fred”, som det på allmogens språk heter. DE GEER VSkr. 1: 239 (1878, 1892). 

Och när man tänker efter så är begreppet inte så konstigt, än idag så kan vi tala om att man håller efter och fredar ett område.

Britt-Marie Börjesgård

Annonser

4 thoughts on “Fredshåll

  1. Min gamle svärfar säger att han skall ”frea” när han skall sätta upp staket. Måste häröra från samma ord

    • Det är säkert så. Språk är spännande! Och en del av vårt kulturarv som ständigt förändras och utvecklas. För att värna vårt språkliga kulturarv behöver det användas, låt dialekter och gamla uttryck leva vidare!

  2. Gärdesgård eller gärsgård? Gärsgård det allmänna? Gärdesgård det skriftliga och högtidliga?

    • Gärdsgård eller gärdesgård är ju det skriftliga, SAOB som är min ständiga källa när det gäller äldre ord (och som ju dessutom finns tillgängligt via nätet här är länken) tar inte upp talspråkets gärsgård. Om du kikar på det ena fotografiet i blogginlägget så har man skrivet gärdesgård som ju känns formellare än gärdsgård. Hägn och gärdsgårdar är ju ett område med ett antal olika ord, oftast dialektala, för att benämna gärdsgårdens olika konstruktionsdelar. Precis som mycket annat hantverk är det här begrepp som inte alltid finns nedskrivna utan har i bondesamhället förmedlats genom släktleden och i hantverksyrkena från mästare till gesäll. Så vi behöver försöka komma ihåg begrepp vi har lärt oss för att kunna föra dem vidare till kommande generationer:-) Trolor, stätter, vidja (veja) och stakar är andra gärdsgårdsbegrepp som jag minns från min barndom. Som de brukar säga i P1:s ”Språket”, när ord inte längre används i vårt dagliga tal, så försvinner dom.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s