Spaning från kyrktorn

Image001_2Gustav Adolfs kyrka på Hökensås. Tornet med sin åttkantiga lanternin fungerade under andra världskriget som luftbevakningsstation.

Kyrkorna rymmer många historier, vissa är dock bortglömda även om de ligger nära i tid. Vid ett kontrolluppdrag i Gustav Adolfs timmerkyrka från 1600-talet på Hökensås lade jag märke till en sådan historia. Inne i tornets lanternin minner numrerade lappar över luckorna och blyertsklotter om svensk beredskap under andra världskriget. Många kyrktorn fungerade då nämligen som luftbevakningsstationer med uppgift att spana efter fientligt flyg.

Den så kallade optiska luftbevakningen var en viktig del i det svenska luftförsvaret under beredskapstiden. Särskilt som radarn inte började tillämpas förrän strax före krigsslutet. Från 1939 till 1941 etablerades ett rikstäckande nät av luftbevakningsstationer (ls), totalt ca 1 400 st. De skulle placeras med fri sikt åt alla håll, gärna så högt som möjligt, varför man initialt nyttjade befintliga byggnader som kyrkor, silos och väderkvarnar. Senare började standardiserade torn att byggas.

Stationerna bemannades av en ls-grupp med chef, ställföreträdare och 5–9 meniga luftbevakare, som regel landstormsmän eller lottor. Luftbevakarna arbetade i fyratimmarspass, två och två, alternerande vid luftbevakningsposten och telefonen. Utrustningen var i början enkel: flygplankort, solglasögon, anteckningsblock och penna samt kikare. I bästa fall var man också beväpnad och hade direkt åtgång till telefon på stationsposten.

Lanterninen i Gustav Adolf har åtta luckor, vilket gav en god överblick av luftrummet. Varje lucka har ett nummer som svarar mot väderstrecket. Rapporterna skulle nämligen lämnas sifferkodade. Blyertsklottret på väggar och bjälkar är från beredskapsåren 1939-1945 och berättar om vilka som var posterade under kriget, både män och kvinnor, i huvudsak från Västergötland.

073Luckorna i lanterninen har fortfarande kvar nummerlapparna för den kodade rapporteringen av observerat flyg.

068Luftbevakarna har nogsamt noterat i blyerts på bjälkarna när de var stationerade i tornet.

070 (2)”På vakt den 15 maj 1944 F.K.”

Efter 1945 fick radarn allt större betydelse, men den optiska luftbevakningen levde kvar som ett viktigt komplement under hela kalla kriget, ända till 1994. Som regel hade man standardiserade torn, men i en del fall användes fortfarande kyrktorn, fram tills det blev förbjudet att använda skyddade kulturbyggnader militärt. Kumlaby kyrktorn på Visingsö var under en stor del av kalla kriget avsett att användas som luftbevakningsstation. Den altan som på 1600-talet byggdes för Braheskolans astronomiska studier fick därmed en utökad funktion vid sidan av att vara favoritmål för turister.

016Kumlaby kyrktorn på Visingsö var ännu under kalla kriget avsett att användas som luftbevakningsstation.

Robin Gullbrandsson

Den som vill läsa mer om luftspaning under 1900-talet rekommenderas läsning av:

Törnell, Bengt, Spaning mot skyn – Den optiska luftbevakningen i Sverige.

Sandberg, Roland, Beredskap i Jönköpings län under kalla kriget.

Annonser

One thought on “Spaning från kyrktorn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s