En orgelbyggares lärospån – Sven Nordströms orgel i Bälaryds kyrka

IMG_8470Läktarorgeln från 1839 i Bälaryds kyrka efter restaurering.

Hösten 2010 kunde läktarorgeln i Bälaryds kyrka återinvigas efter en omfattande restaurering. Det lilla åttastämmiga orgelverket är onekligen en av de intressantare 1800-talsorglar som bevarats i länet och har en historia väl värd att berätta.

Den 9 november 1838 beslutade sockenstämman i Bälaryd att låta anskaffa ett sjustämmigt orgelverk till sin kyrka. Det var ett stort steg för en liten smålandsförsamling med begränsad ekonomi. En orgel var ännu vid 1800-talets början en lyx på den svenska landsorten. Psalmsången framfördes vanligen a capella med klockaren som ledare. Men med 1819 års psalmbok och Haeffners koralbok började orglarna göra sitt breda intåg i kyrkorummen som en självskriven del av liturgi och psalmsång.

Den 28 november kontrakterades en ännu relativt oprövad förmåga som dock skulle gå långt inom sitt gebit, den då 36-årige Sven Nordström som var född i socknen och bosatt i Norra Solberga. Han hade fått avbryta en bana som militär till följd av bröstsjukdom. Som ett antal andra mer eller mindre dugliga tusenkonstnärer i bygderna gav han sig på orgelbyggeriet, helt utan formell skolning. Med sitt stora intresse för orglar påbörjade Nordström en lärovandring. Det kom att visa sig vara ett helt riktigt beslut, eftersom han blev en av landets skickligaste  självlärda orgelbyggare med en omfattande och högkvalitativ produktion. Fram till sin död 1887 byggde han 39 orglar i Östergötland och Småland, berömda för sitt goda hantverk och sin vackra klang. 22 av dessa är bevarade.

img518                  Sven Nordström (1802-1887), född i Bälaryd, blev en av Sveriges mest framstående självlärda orgelbyggare.

När Bälaryd anlitade Nordström hade han byggt tre orglar, 1834 för Jönköpings frimurarloge, 1835 för Skede kyrka och 1838 för Ökna kyrka. Av dessa är enbart orgeln i logen bevarad idag. Bälarydsorgeln är således Nordströms äldsta bevarade kyrkorgel. Sina förebilder hämtade Nordström hos det klassiska orgelbyggeri som blomstrade i Linköping under 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Detta märks både i dispositionerna och mensureringen av piporna. Men han var också öppen för nyheter i tiden och vad som pekar fram emot mer romantiska klanger, vilket kan skönjas även i Bälarydsorgeln.

För finansieringen av orgelbygget utlystes en allmän kollekt i församlingen ”på det en hvar icke jordägare, må blifva i tillfälle frambära den gåfva honom godt synes /…/ ehuru ringa den än må utgå, säkerligen lemnar Gifvaren en rik ersättning, när en gång Orgelns herrliga toner ljuda i Templet.” Till detta lämnade domkapitlet i Linköping ett generöst bidrag om 400 riksdaler banco, vilket visar på den vikt man från stiftet lade vid orgelbyggnadsfrågor.

Kontraktet med Nordström specificerade orgelns disposition och uppbyggnad:

  • Principal 4′ af Engelskt Tenn, stående i Faciatet [fasaden]
  • Octava 2′ af Orgelmetall, som af 1/2 Tenn och 1/2 Bly
  • Quinta 3′ af dito
  • Fleut 4′ grofva Octaven af Träd – resten af Metall
  • Gedacht 8′ Bas, med endast grofva Octaven af Träd
  • Gedacht 8′ Discant af Träd
  • Fleut d’Amour 8′ från och med ostrukit C af Träd
  • Trumpet 8′ Bas/Discant Grofva Octaven af Träd, resten af Orgelmetall

”Claverets omfattning från och med grofva C, till och med Trestrukit F samt stämdt i Engelsk Kammarton. Structuren målas och förgylles med bladmetall. För ett så beskaffadt till alla dess delar proberadt och godkändt Sjustämmigt Orgelverk betalar Församlingen: Ett Tusen Etthundrade Sextio Sex Riksdaler, 32 skilling Riksgeldssedlar; med Skylldighet för Orgelbyggaren att ansvara för verkets fulla brukbarhet i 3:ne år från Verkets Approbering.”

IMG_5249Besiktningsprotokollet från 28 augusti 1839 i Vadstena landsarkiv.

När orgeln avsynades den 28 augusti 1839 av musikdirektören och organisten E Dahlman från Linköpings gymnasium hade denne idel lovord över Nordströms noggranna arbete. ”…till och med metallpipor inuti Werket äro välpolerade”. Därtill hade Nordström på egen bekostnad gjort tennpiporna av rent tenn och övriga metallpipor med en högre tennhalt än kontrakterat. En bihängd pedal hade också monterats. Slutomdömet om den unge bygdeorgelbyggarens arbete lät: ”Ehuru man i denna Orgverksbyggnad ej kan vänta en mästares ådagalagde skicklighet i Teori och Practik, så i Musikaliskt som Mekaniskt afseende; så har dock Byggmästaren häruti visat både kännedom, redlighet och ovanligt anlag för konsten, och Werket, tjenligt för kyrkan, med behörig skötsel, åsom anses böra ägo det bestånd, som af en framtid billigt fordras.”

På mindre än ett år hade Bälaryds socken beslutat sig för att bygga orgel och fått densamma färdig och betald. Kyrkosången kunde nu bli ”upplifvad och förskönad genom en vacker och klangfull orgelmusique”. Man kan i denna lilla orgel notera den karaktäristiska romantiska stämman Fleut d’Amour (Fleut amabile) som bara några år tidigare introducerats till Sverige från Tyskland via Gustaf Andersson och P Z Strand. Med andra ord var Nordström väl orienterad och öppen för nyheter trots att han betraktas som bygdeorgelbyggare. Genom en närmast basunliknande utformning av trumpetstämmans grova oktav kunde han ge illusionen av att den lilla orgeln hade en självständig pedalstämma.

Fleute amabile Sven NEn av träpiporna i den romantiskt klingande stämman Fleut d’Amour, en nyhet från orgelbyggeriet i Sydtyskland som Nordström anammade och använde i flera av sina orglar.

År 1895 genomgick orgeln en påtaglig utökning genom Sven Nordströms yngre broder Erik, vilken succesivt tagit över orgelbyggeriet. Vid den tiden präglade det romantiska klangidealet orgelbyggeriet, det orkestrala eftersträvades. Principal 8′ insattes som ny huvudstämma och Principal 4′ döptes om till Octava 4′ . Genom detta blev orgeln i praktiken en oktav grövre, utrymmet i orgeln blev också trängre. Fleut 4′ ombyggdes till den mer romantiska Fugara 4′. Diskanten i Gedackt uteslöts. Labialstämmorna försågs med tätare kärnstick för att få mer dämpade toner i tidens smak. Pedalen försågs med en egen stämma, Borduna 16′, som placerades i ett eget skåp ovanpå bälghuset.

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERAVid renoveringen 1942 ombyggdes orgelhuset som helhet till ett svällverk med invändig klädsel av masonit och svängbara luckor i gavlarna för att skapa crescendoeffekt. Detta förtog mycket av klangen.

År 1942 skedde en ganska olycklig modernisering av orgeln. För att kunna åstadkomma en crescendoeffekt insattes svällverksluckor i orgelhusets gavlar och hela insidan kläddes med masonit. Den ”totalt utslitna” trumpetstämman ersattes med en Rörflöjt 8′. Ny bälg installerades och sedermera också en elektrisk fläkt så att organisten kunde spela oberoende av orgeltrampare.

IMG_4003Stövlar och ”kopf” med munstycken till Sven Nordströms återfunna Trumpet 8′. Under restaurering.

IMG_8439Trumpet 8′ från 1839 är åter på sin rätta plats i orgeln.

Frågan om en restaurering av orgeln till 1895 års tillstånd väcktes redan 1992, men kom inte till genomförande förrän 2009-2010. Arbetet utfördes av Sune Fondell och Helmut Lotz genom Ålems orgelverkstad AB. Orgeln befriades från masonitbeklädnaden och svällverksluckorna ersattes med en rekonstruktion av hur de ursprungliga luckorna bör ha sett ut. Vanprydande elinstallationer på fasaden avlägsnades i samband med dragning av ny el. Glädjande nog påträffades Sven Nordströms Trumpet 8′ på vinden till det intilliggande skolhuset och kunde återföras till sin gamla plats i orgeln medan rörflöjten avlägsnades. Flera uppsatser var kraftigt deformerade, men inte värre än att de kunde riktas och skador lagas. Endast ett fåtal uppsatser fick nytillverkas. Efter avslutade arbeten kan bröderna Nordströms 1800-talsklanger åter ljuda fritt. Önskvärt vore att man i framtiden också kunde återställa fasadens ursprungliga färgsättning i varmt ljusgrått och förgyllning.

Robin Gullbrandsson

IMG_8462 liten

Spelbordet efter restaurering. Manual och registerandrag i original. Registerskyltarna från Erik Nordströms ombyggnad 1895 och kompletterade 2010.

För den som vill läsa mer om restaureringen hänvisas till byggnadsvårdsrapporten: Rapport 2010-33 Bälaryds kyrka Lågupplöst Webb

IMG_3873

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s