Ord från det förflutna

Ibland stöter man på ord som man inte med automatik förstår vad de betyder. Ibland går de att förstå av sammanhanget men ibland krävs viss efterforskning. I samband med restaureringen av orgeln i Linderås kyrka var det ett ord i arbetshandlingen som krävde viss efterforskning.

Kalkantpodiet var något för mig helt obekant. Det som hjälpte mig då, och som ofta är en tillgång, var Svenska Akademiens ordbok, som sedan ett antal år finns tillgänglig på nätet via Göteborgs universitet. Där kan man läsa att en kalkant är en orgeltrampare, av det italienska calcante (eg. p. pr. av calcare, trampa). Äldsta svenska skrifliga belägg är från 1637. Kalkanten var alltså den som trampade bälgen åt organisten. Ibland finns tramporna och podiet bevarade även om orgelns bälg sedan länge är mekaniserad.

SAOB har i sig en spännande historia uppdraget att skriva en ordbok kom redan med akademiens instiftande 1786, men det fösta bandet kom först 1898. Idag har man kommit från A till Tyna och beräknar ha kommit igenom hela alfabetet till 2017.

Linderås kyrka har en mycket välbevarad orgel från 1864 byggd av Sven och Erik Nordström från Flisby. Tramporna döljs här av en låda som tillverkades vid restuareringen av orgeln 2001. Slitaget på stången som är fäst i väggen ger en antydan om den kraftinsats som krävdes av orgeltramparen. Stången var ett hjälpmedel för att hålla balansen och få bättre kraft när han stod och trampade. Den lilla pallen var kalkantens viloplats mellan psalmerna.

Britt-Marie Börjesgård

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s