Hussvampen avslöjade stavkyrka

Ovanför Huskvarna ligger Hakarps kyrka. Dagens korsformade stenbyggnad restes 1694. Sedan länge har man dock vetat om att tornet uppfördes med hjälp av den förgående kyrkans timmer. Det var en medeltida timmerkyrka av okänd ålder, vars innerväggar kring 1500 målats med bibliska scener av någon inom den så kallade mäster Amunds skola (Amund var den som målade den numera nedbrunna kyrkan i Södra Råda).

Målade väggbjälkar från medeltid, återanvända i tornet. Stilen talar för en datering kring 1500 och den i området verksamme mäster Amund och hans lärjungar.

När ett gammalt hussvampsangrepp för något år sedan uppdagades under korgolvet betydde det att hela bjälklaget där fick tas upp. När golvet byttes förra gången 1971-72 hittades 44 ekbjälkar från den medeltida kyrkan, vilka på 1600-talet återanvänts som bärlinor. Dessa bjälkar tycks dock inte ha tagits tillvara, annat än i form av en uppmätning. Men i koret fick fyra ekbjälkar ligga kvar av den enkla anledningen att man 1694 murat upp altaret på dem.

 Uppmätningar av bjälkar funna 1971, idag det enda som finns kvar av dem.

Detta upptäcktes nu i början av 2012 när golvbrädorna hade plockats bort.  Eftersom även dessa bjälkar behövde tas ut så nödgades stenaltaret tas ned. Vad som då visade sig var två stycken grova ekplankor, närmare en halvmeter i bredd, bortåt två meter långa och över en decimeter i tjocklek. Den ena sidans svagt konkava form och de längsgående urtagningarna – nåtarna – i långsidan väckte misstankar om att vi stod inför de sista resterna av en ursprunglig stavkyrka! Dylika plankor utgjorde väggarna i våra första kyrkor på 1000-talet. De var resta inom en syll och sammanfogade med ”fjädrar” i de nämnda nåtarna. Upptill hölls det hela i hop av ett hammarband och i hörnen var kraftiga stolpar.

Altaret under demontering. Notera ekbjälkarna och ekplanken som ligger mellan dem och altaret!

Ekbjälkar och stavkyrkoplank uttagna för sanering. ”Stavarna” eller väggplanken är närmast respektive längst bort i bild. Notera ”nåten” på långsidan.

Stavkyrkan i Hedared, Västergötland, Sveriges enda bevarade. Kan det ha varit så här Hakarps första kyrka såg ut? Fotografi av Emil Eckhoff i ATA.

Inte nog med detta, innanför de båda plankorna låg en något misshandlad ekbjälke med ristad figurdekor, kvar fanns de tydliga bilderna av helgon (?) stående inom bågformade fält, tyvärr ”halshuggna” upptill och kapade nedtill i midjehöjd. Spår av tjära visade att denna, ursprungligen bredare, bjälke varit vänd utåt. Var har inte kunnat klarläggas, men stilen känns gotisk.

Ekbjälken med ristningarna under sanering. Vi ser ett antal människor, troligen helgon, stående inom arkadbågar. Pga att bjälken förminskats vid okänt tillfälle saknar de idag såväl huvud som ben. Troligen har bjälken suttit med den ristade sidan utåt i 1200-talets kyrka.

De smått sensationella fynden – i länet har till dags dato bara påträffats konkreta lämningar av en stavkyrka (Hånger), vilka nu finns på Statens Historiska Museum – väckte många frågor. Är dagens stenkyrka den tredje gudstjänstbyggnaden på platsen? För att räta ut några frågetecken togs prover på materialet och skickades till Laboratoriet för dendrokronologi vid Lunds universitet. Virket till de förmodade stavkyrkoplanken visade sig vara fällt någon gång efter 1141. Tre av ekbjälkarna kunde dateras till vinterhalvåret 1282/83 medan två andra hörde hemma kring 1500. I den ristade bjälken ville vi inte sätta vare sig såg eller borr, en datering hade också varit svår eftersom inga av de yttre årsringarna fanns kvar.

Med stor säkerhet kan vi sluta oss till att det någon gång kring mitten av 1100-talet byggdes en stavkyrka i Hakarp. Kanske byggdes den i anslutning till en lokal stormans gård? Drygt hundra år senare är denna kyrka antingen i dåligt skick eller snarare för liten eller otidsenlig. En timrad kyrka byggs, vilken står ända tills den nuvarande kyrkans stenmurar är resta. Kanske skedde kring 1500 en om- eller tillbyggnad, varefter väggar och troligen även tak målades med bibelscener. Enligt källorna byggdes stenkyrkans murar runt den gamla kyrkan som användes in i det sista, därefter blev den material till golvbjälklag och torn. Det mest fascinerande är att man genom två kyrkobyggen behållit delar av den ursprungliga kyrkan, därtill till en så central plats som altaret. Ville man på något vis föra över helgden från förfädernas kyrka till den nya?

Efter sanering är tanken att ekplankorna och den ristade bjälken ska få en plats i Hakarps kyrka och minna om dess föregångare.

Robin Gullbrandsson

Annonser

2 thoughts on “Hussvampen avslöjade stavkyrka

  1. Hej!

    Jag skrev för ett par år sedan artikeln om Hakarps kyrka på WIkipedia. Då hade jag inte tillgång till en bråkdel av den här informationen, vilket gör att Wikipediaartikeln idag är tämligen utdaterad.

    Om du vill får du jättegärna bidra med den nya informationen till själva artikeln som går att hitta här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hakarps_kyrka
    Du verkar ha koll på vad som händer från en professionell synvinkel! Annars vore det väldigt trevligt om du kunde berätta var någonstans det går att hitta källor till denna information!

    /Eric

  2. Hej Eric

    Under våren kommer jag försöka sätta samman en rapport över arbetena och fynden i Hakarp, så utifrån den kan du sedan komplettera din artikel! Än så länge finns inte så mycket på pränt om detta. Dock finns ju Ragnar Lindstams bok om kyrkan som i stora delar fortfarande håller, om du inte redan läst den.

    /Robin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s